Karl XII – den oövervinnerlige som förlorade
Ingen svensk kung är lika känd och omdiskuterad som Karl XII. Ända sedan hans egen livstid har han varit föremål för stor internationell uppmärksamhet. Voltaire skrev en biografi om honom – där den bevingade sentensen ”Detta skall hädanefter bliva min musik” myntades – och intresset har knappast svalnat sedan dess. Skrönorna om Karl XII, liksom både hyllningarna och fördömandena, är otaliga.
Karl XII:s historia präglades i hög grad av det stora nordiska kriget, då Sverige tvingades försvara sig mot Fredrik IV av Danmark, August den starke av Sachsen och Polen samt tsar Peter den store av Ryssland. Alla tre gick till angrepp år 1700. Till en början framstod Karl XII som oövervinnerlig. Efter att ha tvingat både den danske och den polske kungen till fred var Sverige sannolikt mäktigare än någonsin tidigare i sin historia.
Men snart vände utvecklingen. Efter nederlaget vid Poltava år 1709 rasade stormaktsväldet samman som ett korthus. Karl XII vägrade dock att kompromissa eller kapitulera. Om han inte hade stupat utanför Fredrikstens fästning i Norge 1718 hade kriget förmodligen fortsatt under lång tid. Just kungens död tillhör krigets stora gåtor: fälldes han av en norsk kula – eller mördades han av någon inom det egna ledet?
