Hallå där, Olle Larsson! Författare till Det dramatiska 1980-talet

1980-talet var årtiondet då du gick från barn till vuxen. Samtidigt genomgick världen en rejäl förvandling, från kallaste krig till försoning. Vad tror du att det hade för påverkan på din uppväxt att den skedde just under det här decenniet?

– Det var under 1980-talet som jag blev till den jag är och det var då som många av mina värderingar och min syn på världen grundlades. Jag har en positiv grundsyn på livet och här tror jag att min uppväxt under det årtiondet spelar roll. Vi växte upp i skuggan av kalla kriget samtidigt som modet var färgglatt, populärmusiken gick i dur och folkhemmet blomstrade. Jag och flera med mig som växte upp då hade hela tiden känslan av att allt skulle ordna sig.

Man får känslan av att världen genomgår stora förändringar just nu, men kanske i en annan riktning än vad som skedde på 1980-talet. Ser nu några paralleller, och vad kan vi lära oss av sådant som hände då?

– Berlinmurens fall och det kalla krigets slut gjorde att en känsla av eufori släpptes lös. Många kände det nog som att nu var det en ljusnande framtid som väntade. Borta var kärnvapenhotet, diktaturerna hade fallit och freden och demokratin hade segrat – trodde vi! Jag tror att vi av 1980-talet kan lära oss att de mest oväntade saker kan ske på kort tid. Vem trodde 1980 att det kalla kriget skulle ta slut och Sovjetunionen haverera tio år senare? Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att världen efter 1989 inte riktigt blev som många förutspått och att många av de förhoppningar på framtiden som fanns då snart skulle komma på skam. Det är viktigt att inte ta någonting för givet. Historien kan ta en annan väg när vi minst anar det.

I din bok berättar du om de stora skeendena, om världspolitik och krig, men också om populärkultur och sporthändelser som var signifikanta för 1980-talet. Kan du ge några exempel på film, musik och tv som du har särskilda minnen av?

– Jag var en storkonsument av populärkultur på 1980-talet. Det var alltid något av en högtid då nya Bondfilmer gick upp på bio. Tv-serier som Fame, Dallas och Falcon Crest tyckte jag mycket om. Jag anser fortfarande att inget årtionde har skapat så mycket bra musik som 1980-talet. Jag säger bara Alphaville, Depeche Mode och Imperiet – det blir inte så mycket bättre än så. Jag lyssnar fortfarande på 80-talsmusik nästan varje dag. Musik är ett bra sätt att få minnet att förflytta en i tid och rum.

Sist men inte minst, vem borde läsa Det dramatiska 1980-talet: Decenniet som förändrade världen?

– Boken kan med fördel läsas av den som vill förstå den tid vi lever i nu. Det var här som mycket tog sin början. Naturligtvis hoppas jag att boken kan vara till glädje för den som var ung då och som vill återuppleva delar av detta omvälvande årtionde. Kanske kommer någon att få samma upplevelse som jag fått flera gånger under arbetet med boken: “Wow, har jag verkligen varit med om detta?”